"Ata henua, kāiga pakumotu"

Te mau kāmaka reko pa'umotu 
  3240 Hits
  0 Comments
3240 Hits
0 Comments

Bonne année 2021 !

Saisissez votre texte ici...
  3681 Hits
  0 Comments
3681 Hits
0 Comments

NOERE – Noël (Tukuga mā roto ki te REO MAGAREVA)

 Agero : Ange Tōtini noere : Chaussette de Noël Renetia makariri : Renne Pōre'o : Cloche 'Etū : Étoile 'Au noere : Couronne de Noël Rakeiraga noere : Guirlande de Noël Mōrī kōvi'ivi'i : Guirlande électrique Tumu rākau noere : Sapin de Noël Tiatoga 'ōatu/ Ikoura : Cadeau Kāvei noere : Boule de Noël Tagata 'uru kinakinaraga : Bonhomme de neige M...
Continue reading
  3417 Hits
  0 Comments
3417 Hits
0 Comments

NOERA – Noël (Ha'api'ira'a nā roto i te REO TAHITI)

 Mērahi : Ange Tōtini noera : Chaussette de Noël Ria anu : Renne Oe : Cloche Feti'a : Étoile Hei noera : Couronne de Noël Fa'a'una'unara'a noera : Guirlande de Noël Mōrī purapura : Guirlande électrique Tumu rā'au noera : Sapin de Noël Tao'a hōro'a/ Ō : Cadeau Pōro noera : Boule de Noël Ta'ata ha'avare huru hiona : Bonhomme de neige Māmā noera ...
Continue reading
  3810 Hits
  0 Comments
3810 Hits
0 Comments

Mini-leçon de langues polynésiennes : "La Politesse"

 TE PEU MAITAKI – La politesse (Reko tapuhōe – Tuāmotu) Les Polynésiens sont très attachés à la politesse. William Ellis rapporte que « leur hospitalité, dès l'époque de la découverte, a été proverbiale et reste inégalée. Elle est exercée par des gens de tous rangs et n'est limitée que par les moyens de l'individu qui la pratique » (A la Reche...
Continue reading
  4500 Hits
  0 Comments
4500 Hits
0 Comments

Spectacle "Pīna'ina'i", 2 représentations : le 14 Octobre 2020 sur le Paepae a Hiro et le 14 Novembre 2020 au Grand Théâtre à 19h au Fare Tauhiti Nui. Thème : "Tō tātou mārama".

Ko "Pīna'ina'i" te keu'aeraga teata ora ïa ka tupu ki te 'Are Tau'iti nui ki te koroio ko 19h ki te merere mō te 14 nō Paru-vare-puga me mō te 14 nō Tai'u-karakara 2020 noti. Te moki : "Tō tātou mā'inatearaga".
  4197 Hits
  0 Comments
4197 Hits
0 Comments

'AKAPINAURAGA RĒTERA MAGAREVA - Alphabet mangarévien

  4752 Hits
  0 Comments
4752 Hits
0 Comments

« LEGENDE DU REQUIN, Pe’ī mangarévien » (LAGUESSE Janine, BULLETIN DE LA SOCIETE D’ETUDES OCEANIENNE TOME IX N°12, Décembre, 1955 « LA DANSE DU REQUIN ») (Traductions : Cynthia Hugues et Albert Hugues)

REO MAGAREVA - Mangarévien « TE ATOGA MŌ TE MAGO, te Pe'ī magareva » (ko LAGUESSE Janine, BULLETIN DE LA SOCIETE D'ÉTUDES OCEANIENNE TOME IX N°12, Kune, 1955 « LA DANSE DU REQUIN ») I garo atu ara, i no'o'ia te ta'i tamāroa ki 'Aga'uru, ko Tagaroa tōna igoa poro. Ko te 'akariki mō Rikitea tōna mōtua. 'Akaea-'ua-'ia te ta'i toa'a'ine meitetaki, ko '...
Continue reading
  6052 Hits
  0 Comments
6052 Hits
0 Comments

Te motumotumo'aga mō Magareva - L'archipel des Gambier - Archipiélago de las Islas Gambier (Traductions: Heitini Chong et Albert Hugues)

 REO MAGAREVA - Mangarévien E 1.643 [ta'i mano e ono rau e ꞌā ꞌa rogouru e toru tou'ara] kiromētera mei Teꞌiti, ꞌokia noti ka ꞌā rā te tōkauraga mei te karapu pūnui nō Vaikete, te tokotoraga o te motumotumoꞌaga mō Magareva tei te kaokao koia mō Toga roa ake nō Tuāmotu mā. Ku 'akakotiaga'ia ko Magareva e te utu kāiga magareva, te pupu motu mō A...
Continue reading
  4420 Hits
  0 Comments
4420 Hits
0 Comments

Ko NUKUMATAGIA'U. (Nom poétique de Mangaréva)

MAGAREVA 
  4089 Hits
  0 Comments
4089 Hits
0 Comments

"Quelques gourmandises chinoises du quotidien"

 馄饨 - Tchoutchei ou Bouchons. 'Ūmoa 'īna'i tinitō 春卷 – Nem ou Rouleau de printemps. Ruro 'īna'i tinitō 吃饭- Chī fàn ! Tāmā'a maita'i ! Bon appétit ! Enjoy your meal !
  4032 Hits
  0 Comments
4032 Hits
0 Comments

« TE KARAPU MAKIRIE KI MAGAREVA ou met aux mangues dans du lait de coco aux Gambier »

 Un peu de vocabulaire : Karapu : Mélange de pâte comestible Makirie : Mangue Ka kai mari'e ! Tāmā'a maita'i ! Bon appétit ! Enjoy your meal !
  4164 Hits
  0 Comments
4164 Hits
0 Comments

"Te 炒面- Chǎomèn ou Nouilles sautées - Nūi tunupa’a tinitō"

Un peu de vocabulaire : 炒 (Chao) : Tunupa'a être cuit (à la braise) 面 (Mèn): Nūi Nouille 吃饭- Chī fàn ! Tāmā'a maita'i ! Bon appétit ! Enjoy your meal ! 
  3963 Hits
  0 Comments
3963 Hits
0 Comments

"LA GASTRONOMIE CHINOISE HAKKA - 客家"" "吃饭- Chī fàn, Tāmā'a maita'i, Bon appétit, Enjoy your meal !"

 Les premiers Chinois Hakka de Polynésie française (autrefois nommée « Établissements français d'Océanie ») ont accosté en 1864 en tant qu'esclave pour la culture du coton à 'Ātimaono – TAHITI. Les pieds à terre, un métissage culturel entre les Polynésiens et les Chinois fleurit.De nos jours, les Chinois Hakka sont réputés pour leur cultu...
Continue reading
  4168 Hits
  0 Comments
4168 Hits
0 Comments

"REO MĀ'OHI"

E aha teie vevo, teie muhu e turori nei iā'u, E turori nei i tō'u fa'aeara'a, e fa'auru nei i tō'u 'ā'au. E veve iti ē, 'a piri mai, āra'a mai i tō upo'o, ha'apūai i te  parau, E aha tā 'oe e ta'o na, tē rūrū nei 'oe ? E hara ānei tā 'oe ? E 'aivāna'a nui ē, fa'a'ore mai i tā mātou hara nō te  fa'aahoahora'a atu I tā 'oe na mātutura'a, e ...
Continue reading
  4522 Hits
  0 Comments
4522 Hits
0 Comments

学 客家 Hok hakka - Te reo 'e te ihotumu tinitō hakka - Le dialecte hakka et l'identité de la communauté chinoise en Polynésie française.

"TSAU SIN"-> "'Ia ora na" nā roto i te 'āma'a reo tinitō hakka. 'Ua 'ite ānei 'oe te huru mau o te hīro'a tumu 'e te iho reo o Tinitō mā nō Pōrīnetia farāni ? "TSAU SIN" signifie "Bonjour" en dialecte chinois hakka. Connaissez-vous les particularités de la culture et de langue chinoise hakka de Polynésie française ?
  4331 Hits
  0 Comments
4331 Hits
0 Comments

TE PE'Ī

La danse mangarévienne du Pe'ī/ Te Pe'ī, te 'ori ma'areva/ Pe'ī, a mangarevan dance •Selon la linguistique, "Pe'ī" signifie : TREGEAR-> « a native dance; to dance with an accompaniment of singing »  •RENSCH-> « un bateau ; danse guerrière accompagnée de chants »  • CARLSON Uebe « e tīrau mō te keuga me ...
Continue reading
  4551 Hits
  1 Comment
4551 Hits
1 Comment

"TU'UGAKĀIGA MAGAREVA / Géographie mangarévienne/ Ihifenua ma'areva/ Mangarevan geography"

Légende/ Parau fa'ata'ara'a puta fenua/ Key : Île haute/ Fenua teitei/ High island : MAGAREVA Îlot/ Māhora/ Small island : Makaroa Atoll/ Motu/ Atoll : Totegegie Récif/ A'āu/ Coral reef : Kouaku Capitale/ 'Oire pū/ Capital : Rikitea Banc de sable/ Motu/ Sandbank : Tokorua (Source : "MÉMOIRES pour servir à l'histoire de MANGAREVA...
Continue reading
  3960 Hits
  0 Comments
3960 Hits
0 Comments

Ata pēnu poro'ia ko "Magareva : te maga mō 'Auorotini me Atituiti i Toga-Tiu, te taeraga mai nō Beechey, i te mete mō Kune 1825" / Tableau nommé "Mangareva : Le mont Duff et Atituiti vus du S-O lors de la visite de Beechey en décembre 1825"

 Magareva : te maga mō Auorotini me Atituiti i Toga-Tiu, te taeraga mai nō Beechey, i te marama mō Kune 1825  Ata nūnumi'ia i roto ki te puke 'oriraga Mangareva, du cannibalisme au christianisme. La transformation d'une société polynésienne par des missionnaires picpuciens au XIXeme siècle" tā'ia e LANCEL Mélanie, 'are nūnumiraga puk...
Continue reading
  4500 Hits
  0 Comments
4500 Hits
0 Comments

TE REVA NŌ MAGAREVA / Le drapeau des Gambier

Ku rire te motumotumo'aga mō Magareva i te reva te'ito 'aka'urukē-kīkoka-'ia mō 'a pikiga 'akariki nei. 'Ē tu'i ana te purepure tari'uatu i te moana, te purepure kuokuo mō te 'uru mā me te gāganaraga o te kereto kātorika. 'Ē 'akakite 'ua ana te mau 'etū tikirima i te mau 'ui. Reka, te 'etū i te va'ega pū, koia ïa te motu mō Temo...
Continue reading
  4520 Hits
  0 Comments
4520 Hits
0 Comments
[estimation_form form_id="1" popup="true"]